Sökresultat:
14 Uppsatser om Utomobligatoriska skadestćnd - Sida 1 av 1
Redan f?r sent? En analys av begreppet beaktansv?rd kroppslig f?rs?mring och l?ngsamt framskridande skada i svensk r?tt
Denna uppsats utreder den skadest?ndsr?ttsliga problematiken som uppst?r vid l?ngsamt framskridande skador, med s?rskild inriktning p? H?gsta domstolens avg?rande i NJA 2023 s. 916. R?ttsfallet r?r fr?gan om personskada ska anses ha uppst?tt till f?ljd av att ett kommunalt vattenbolag har levererat dricksvatten f?rorenat med PFAS, vilket har lett till att inv?nare i byn Kallinge f?tt kraftigt f?rh?jda PFAS-niv?er i blodet.
Revisorns ansvar i förhÄllande till tredjeman
Syfte: Denna uppsats har för avsikt att att med utgÄngspunkt i rÀttsfallen NJA 1987 s 692 samt NJA 2001 s 878 och med hjÀlp av skadestÄndslagen klargöra i vilken omfattning som revisorn Àr skadestÄndsansvarig för ren förmögenhetsskada gentemot tredjeman. Metod: Den metod som anvÀnds i uppsatsen Àr traditionell juridisk metod för att hantera de rÀttskÀllor som anvÀnds som grund för uppsatsen. De rÀttskÀllor som framför allt anvÀnts i uppsatsen Àr lagstiftning, praxis och doktrin samt vetenskaps- och branschartiklar inom det aktuella omrÄdet. Slutsatser: Revisorns skadestÄndsansvar i utomobligatoriska förhÄllanden kan anses vara högst oklart, bland annat eftersom SkL 2 kap 2 § stÀller krav pÄ att brott förelegat vid ren förmögenhetsskada, men samtidigt visar praxis och doktrin pÄ att skadestÄndsansvar, trots brist pÄ brottslig handling, ÀndÄ kan komma att bli aktuellt. Kone-fallet Àr ett sÄdant rÀttsfall dÀr HD formulerade en rÀttsregel vars innebörd Àr att intygsutfÀrdare kan anses vara skadestÄndsansvariga gentemot tredjeman dÄ tredjeman haft anledning att lita pÄ den avgivna informationen, vilket innebÀr att intygsavgivare, som ska ha insett att det avgivna intyget kunde komma att anvÀndas av flera personer och olika ÀndamÄl, kan bli skadestÄndsansvariga i utomobligatoriska förhÄllanden.
SkadestÄndslagen 2 kap. 2 § : Utvecklingen avseende ersÀttning för ren utomobligatorisk förmögenhetsskada
SkadestÄndslagen reglerar det utomobligatoriska skadestÄndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestÄnd styrs av kontrakt. I skadestÄndslagen Äterfinns tvÄ huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-destÄndslagen och Àr sÄdan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada.
Obehörig vinst enligt Rom II-förordningen : En analys av den EU-rÀttsliga lagvalsregleringen
Studiens mÄl Àr att undersöka hur elever tÀnker kring historieÀmnet och dess syfte. Vidare syfte med uppsatsenÀr att undersöka elevernas historiemedvetande utifrÄn beskrivningar i styrdokumenten. I studien intervjuas fyrafokusgrupper med elever frÄn Ärskurs sex. Materialet analyseras genom diskursanalys och fördjupas senare i etthistoriemedvetandeperspektiv och ett identitetsperspektiv. I resultatet syns det att eleverna kÀnner att de inte fÄrvara med att bestÀmma om undervisningens innehÄll och upplÀgg.
Ansvar för annan i utomobligatoriska förhÄllanden
Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.
Culpa in contrahendo och vissa liknande frÄgor
Culpa in contrahendo Àr en skadestÄndsrÀttslig term och betyder vÄrdslöshet vid avtalets ingÄende. Culpa in contrahendo uppstod som en mellanlösning mellan det kontraktsrÀttliga och det utomobligatoriska ansvaret. Vanligen kan culpa in contrahendo aktualiseras i fall dÀr vÄrdslösheten har uppstÄtt i förhandlingar som inte leder till avtal men kan Àven förekomma vid förhandlingar som har lett till avtal. Syftet med denna uppsats Àr att reda ut vad som Àr gÀllande rÀtt. Jag har Àven tittat lite pÄ den europeiska skadestÄndsrÀtten.
Jurisdiktion vid grÀnsöverskridande rena förmögenhetsskador i utomobligatoriska förhÄllanden : sÀrskilt om skadelokalisering av rena förmögenhetsskador uppkomna i samband med en kapitalplacering grundad pÄ vilseledande rÄdgivning enligt artikel 7(2) i Bry
Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.
Lagval vid utomobligatoriskt skadestÄnd - SÀrskilt vid upphovsrÀttsintrÄng
This essay seeks to explore which countryŽs laws should be applied when a dispute concerning damages in non-contractual obligations arises frÄn illegal copying. In Europe today we have merely a few documented laws regarding choice of law concerning illegal copying. Thus, a proposition regarding a regulation which shall control the choice of laws applied on disputes in non-contractual obligations has been prepared. Another main reason for the existence of such a regulation is the need for a united set of laws to enable recognition of other countriesŽ judgments in Europe. This proposal will be called the Rome II-regulation.
RYGGM?RGSSKADADE PATIENTERS UPPLEVELSE AV ARBETSTERAPEUTISKA INTERVENTIONER
Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggm?rgsskadade patienters str?van mot ett
meningsfullt aktivitetsliv. Ungef?r 330 personer per ?r f?rv?rvar en ryggm?rgsskada i
Sverige. En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen nedanf?r skadest?llet och
aktivitetslivet f?r?ndras.
En valmöjlighet mellan hÀvning och ogiltighet vid aktiebolagsförvÀrv? : -      ur ett ersÀttningsperspektiv.
Det kan idag vid förvÀrv av aktiebolag uppkomma situationer dÀr rekvisiten för bÄde ogiltighet, enligt avtalslagen, och hÀvning, enligt köplagen, Àr uppfyllda. FrÄgan blir dÄ huruvida part har en möjlighet att vÀlja vilket institut denne vill anvÀnda sig av för att försöka fÄ rÀttelse för det fel denne anser Àr begÄnget. I stort handlar frÄgan om kampen mellan generell avtalsrÀtt och speciell avtalsrÀtt. Kan en sökande part vÀlja mellan tvÄ olika ersÀttningsansprÄk eller Àr ett val redan förutbestÀmt?FrÄgan kan tyckas vara av marginell vikt dÄ de till synes kan ses som tvÄ vÀldigt lika institut.
Lagval för upphovsrÀttsliga förpliktelser : Om artikel 8 i Rom II-förordningen
Den hÀr uppsatsen syftar till att utreda vilket lands lag som blir tillÀmplig vid en internationell tvist gÀllande utomobligatoriska förpliktelser vid immaterialrÀttsintrÄng, sÀrskilt vid upphovsrÀttsintrÄng. Tyngdpunkten ligger i de problem som uppstÄr dÄ nÄgon gör sig skyldig till ett upphovsrÀttsintrÄng med relation till flera lÀnder.UtgÄngspunkten Àr Rom II-förordningen och dess Ättonde artikel. I artikeln stadgas det att tillÀmplig lag för en utomobligatorisk förpliktelse som har sin grund i ett immaterialrÀttsintrÄng skall vara lagen i det land dÀr skydd görs gÀllande.Vad innebÀr dÄ uttrycket ?dÀr skydd görs gÀllande?? NÀr det gÀller registrerade rÀttigheter, sÄsom patent och varumÀrken, innebÀr artikeln att tillÀmplig lag ska var lagen i det land dÀr rÀttigheten Àr registrerad. Det gÄr dock inte att tillÀmpa samma princip pÄ oregistrerade rÀttigheter.
Bevisbörda och beviskrav i ljuset av trafikförsÀkringsfallet NJA 2006 s. 721
Resuméav examensarbetet Bevisbörda och beviskrav i ljuset av trafikförsÀkringsfallet NJA 2006 s 721Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i ett trafikförsÀkringsfall (NJA 2006 s 721) som i arbetet kallas för Fallet Anna. Med detta fall i Ätanke undersöks ett antal teoretiska spörsmÄl, nÀmligen: Vad Àr det som ska bevisas i ett mÄl? Vem ska bevisa? Hur mycket rÀcker det att bevisa för att vinna ett mÄl? Med kunskap om de teoretiska frÄgorna genomförs vidare Àven en omvÀnd utredning, som syftar till att klargöra vilka av de teoretiska synpunkterna som har fÄtt uttryck i fallet Anna och pÄ vilket sÀtt detta har skett. Slutligen genomförs Àven en analys av domstolarnas motiveringar i fallet. Uppsatsen inleds med en presentation av fallet Anna och domstolarnas avgöranden i detta fall.
Produktansvar vid hÀstavel : TillÀmpningsproblem i gÀllande rÀtt
Organiserad hÀstavel har bedrivits i Sverige sedan sekler tillbaka. Under de senaste Ären har aveln ökat och effektiviserats genom anvÀndningen av artificiell insemination. I dagslÀget kan ett enda ejakulat fördelas pÄ flera ston och stona behöver inte lÀngre transporteras lÄnga strÀckor till hingsten. Den nya tekniken har ocksÄ medfört att aveln blivit mer selektiv och möjligheten att sÄlla bort olÀmpliga hingstar har ökat. Tekniken Àr dock inte perfekt och ibland hÀnder det att hingstar med dolda genetiska fel anvÀnds i aveln och detta kan orsaka skador och sjukdomar i stoet eller fölet.Ur juridisk synvinkel uppkommer hÀr en mycket intressant frÄgestÀllning: kan köparen av ett ejakulat hÀvda att ejakulatet Àr felaktigt pÄ grund av att det innehÄller anlag för genetiska sjukdomar och kan köparen i sÄ fall fÄ nÄgon ersÀttning för de skador han lider pÄ grund av att fölet drabbats av sjukdomen?Rent definitionsmÀssigt föreligger en produktskada som avser skador pÄ annat Àn den köpta varan.
SkadestÄnd och pactum turpe : FörtjÀnar kriminella rÀttsordningens skydd?
Det Àr faststÀllt att stöld av kontanter utgör en sakskada och att en sÄdan skall ersÀttas avvÄllaren till skadan enligt 2 kap 1 § skadestÄndslagen1 (SkL). Men vad gÀller om pengarnasom stulits frÄn en person, har intjÀnats av denne genom ett kriminellt förfarande? Skall densom blivit bestulen fortfarande Ätnjuta en rÀtt att erhÄlla skadestÄnd som ersÀttning för sinförlust?I ett relativt nyligen avgjort fall, NJA 2008 s 861, hade en man blivit bestulen pÄ en ansenligsumma pengar som han inbringat frÄn ett narkotikabrott. Han krÀvde dÄ tjuven pÄ skadestÄndför sin förlust, varvid tjuven invÀnde att nÄgon skadestÄndsskyldighet ej förelÄg pÄ grund avatt pengarna som stulits direkt hÀrrörde frÄn ett narkotikabrott. Den huvudsakliga frÄgan imÄlet rörde sÄledes huruvida den omstÀndighet att pengarna hÀrrörde frÄn ett brott skulle ledatill att mannens talan avvisades alternativt ogillandes.Av allmÀnna rÀttsgrundsatser inom svensk avtalsrÀtt framgÄr att en talan kan avvisas pÄ grundav att ett avtal strider mot lag eller god sed.